Batterier för alla behov och fastigheter
En investering med många funktioner – allt om energilagring med batteri
Användningsområdena för batterier eller energilager är många. Detta gäller såväl villabatterier som större kommersiella energilager. Även om funktionerna är många är det inte alla batterier som klarar alla funktioner. Därför är det klokt att fundera över vilka användningsområden som ska prioriteras. Din installatör från Solivo hjälper dig kartlägga vilka områden som just ditt batteri behöver funka extra bra på och vi hjälper dig också projektera och designa energilagret utifrån dina behov.
Solcellsbatteri eller energilager?
Vi älskar batterier lika mycket som vi älskar solceller. Eftersom batterilagring för solcellsanläggningar är nytt för många går vi här igenom allt man behöver veta om batterier – från a till ö.
kWh och kW
Det är viktigt att skilja på energi och effekt när man projekterar en batterianläggning.
Energi mäts i kWh (kilowattimmar) och när det gäller batterier står detta för hur mycket energi batteriet kan lagra.
Effekt mäts i kW (kilowatt) och är ett mått på hur snabbt batteriet kan ladda upp eller ladda ur.
C-tal
C-tal eller C-rating är mått på förhållandet mellan lagringskapaciteten (kWh) och effekten (kW). Ett batteri som kan laddas upp helt på en timma har C-tal 1 medan ett batteri som behöver två timmar att laddas upp fullt har C-tal 0,5.
Ett batteri med ett högre C-tal är nödvändigtvis inte bättre än ett batteri med lågt C-tal. Det skall vara användningsområdet som styr vilket batteri man väljer.
Exempel:
Ett batteri med en lagringskapacitet på 10kWh och en effekt på 5kW når full uppladdning på 2 timmar (5kW x 2h = 10kWh – C-tal 0,5)
Ett batteri med en lagringskapacitet på 50kWh och en effekt på 50kWh når full uppladdning på 1h (50kW x 1h =50kWh – C-tal 1)
Om vi jämför batteriet med en bensindunk så mäts dunkens kapacitet, hur mycket bensin som ryms i dunken, i liter. Motsvarigheten för detta i ett batteri mäts i kWh. Det som avgör hur snabbt vi kan fylla upp, eller tömma ur dunken är storleken på hålet till tanken. Motsvarigheten för detta i ett batteri mäts i kW.
State of charge (SoC)
Anger hur laddning batteriet har i sig där 100 % står för fulladdat.
Depth of discharge (DoD)
Anger urladdningsdjupet i batteriet där 100 % står för tomt. För att inte slita för mycket på batteriet försöker man undvika för djupa urladdningar.
State of health
Batteriets hälsotillstånd som mäter hur mycket av den ursprungliga effekten som finns kvar där till exempel 90 % efter 5 år står för att batteriet degraderats med 10 %. All elektronik degraderas över tid, så även batterier.
Garantier
Livslängd och garantier anges ofta i cykler. En cykel är en i- och urladdning enligt rekommenderat arbetsområde. Ett rekommenderat arbetsområde för ett batteri kan vara exempelvis maxladdning 80 % och max urladdning 20 %. Ofta anger tillverkarna en livstid på cirka 6000 cykler och en garanti på 5-10år.
Säkerhet och skillnad mellan olika batterityper
Batterier spelar en central roll i dagens samhälle och är helt nödvändiga för till exempel våra bärbara enheter och energilagringslösningar. Smartphones, elbilar och bärbara verktyg behöver batterier som kan hålla mycket energi, vara lätta och säkra. Litiumbatterier är perfekta för detta och används i allt från mobiltelefoner till medicinsk utrustning.
Litiumjärnfosfatbatterier – för prestanda och livslängd
Två av de mest framträdande batterityperna som används i dag är Litiumjon (Li-jon) och Litiumjärnfosfat (LiFePO4). Även om de liknar varandra på vissa sätt finns det viktiga skillnader. Litiumjonbatterier, som många har i sina telefoner eller datorer, har hög energitäthet och lång livslängd. Litiumjärnfosfatbatterier å andra sidan är en nyare typ som börjar bli mer uppmärksammad tack vare deras låga kostnad och stabilitet vid höga temperaturer.
De batterier vi använder är av typen Litiumjärnfosfat (LFP-batteri) och betecknas med LiFePO4. Det är en form av laddningsbart Litiumjonbatteri (Li-jon) och har en beprövad säkerhet och levererar en långvarig och hållbar prestanda.
Skillnad på litiumbatteri och litiumbatteri
En vanlig missuppfattning är att alla Litiumbatterier är likadana. Litiumjärnfosfatbatterier har en annan kemisk sammansättning då en katod av järnfosfat (FePO4) används i LiFePO4-batterier. Tekniken som används i LiFePO4-batterier är av nyare datum än den som används i Litiumjonbatterier och dess kemiska och termiska stabilitet är avsevärt bättre, för att inte säga överlägsen.
LiFePO4 eller LFP-batterier har flera fördelar jämfört med andra litiumbatterier och blybatterier. LiFePO4-batterier har en mycket hög säkerhet, är underhållsfria, har längre livslängd och effektivitet är andra litiumbatterier och blybatterier. En viktig skillnad är att LiFePO4-batterier har en högre laddningshastighet och urladdningshastighet vilket gör dem idealiska vid användningsområden som kräver hög effekt.
En av de mest märkbara skillnaderna mellan Litiumjon och Litiumjärnfosfat är energitätheten. Litiumjon har en högre energitäthet och är därför vanligtvis det bästa valet för enheter som kräver mycket energi på kort tid, som smartphones och bärbara datorer. LiFePO4-batterier har dock en mycket bättre livslängd och är extremt motståndskraftiga mot höga temperaturer.
Litiumjärnfosfat är idealiskt för användning där säkerhet och lång livslängd är viktigt. Den används ofta i villabatterier, större kommersiella energilager, medicinsk och militär utrustning. Litiumjonbatterier är bäst lämpade för portabla enheter där hög energitäthet är avgörande, som exempelvis elbilar, smartphones och bärbara datorer. De är perfekta för enheter som behöver snabba prestationer och har en kortare livslängd.
Hur vill du använda ditt batteri?
Vi hjälper dig välja rätt batteri anpassat för ditt system och behov.
LiFePO4 – säkerhet och egenskaper
LiCoO2 (litiumkoboltoxid), LiNiCoAlO2 (litium-, nickel-, kobolt- och aluminiumoxid),
LiMn2O4 (litiummanganoxid) och LiNiMnCoO2 (NMC) är andra exempel på olika kemiska sammansättningar av Litiumjonbatterier som alla skiljer ut sig från LiFePO4-batterierna som är mycket vanliga som energilager i både privata och kommersiella sammanhang.
När man diskuterar egenskaper, brandrisker och säkerhet är det därför viktigt att särskilja på vanliga Litiumjonbatterier och LiFePO4-batterier.
LiFePO4 är ett ofarligt ämne medan vissa andra alternativ, som Litiumkoboltoxid (LiCoO2), är naturligt skadliga. Tekniken som används i LiFePO4-batterier är nyare än den som används i Litiumjonbatterier (Li-jon), och detta resulterar i en avsevärd ökning av kemisk och termisk stabilitet. LiFePO4-batterier har också en längre livscykel, vilket innebär att de är mer stabila när de överladdas eller kortsluts.
LiFePO4-batterier förblir svala även vid höga temperaturer och är obrännbara vid felhantering under laddning eller urladdning. De upplever sällan termisk rusning och är inte giftiga vilket är bra för både människan och miljön. Litiumjonbatterier har inte samma säkerhetsfördelar. Deras högre energitäthet gör dem mer instabila, och de kan värmas upp snabbt under laddning. Dessutom kan Litiumjonbatterier som använder Litiumkoboltoxidkemi vara farliga vid felaktig hantering.
Intåget av litiumbatterier har inneburit en revolution för vår moderna teknik och många fördelar. Både Litiumjon- och Litiumjärnfosfatbatterier har sina unika egenskaper och fördelar. Vid val av batterityp bör du överväga faktorer som energitäthet, säkerhet och livslängd samtidigt som användningsområdet för batteriet måste stå klart. Det är också viktigt att vara medveten om de säkerhetsåtgärder som krävs och att följa riktlinjer för korrekt hantering. Teknologin för batterier utvecklas och kommer fortsätta att spela en mycket viktig roll i vårt samhälle.
