Ett miljö- och plånbokssmart alternativ – även i regniga Sverige

Det finns ett antal frågor som gärna återkommer när vi pratar solenergi. De vanligaste handlar om ekonomi, och är kopplade till huruvida man får ut tillräckligt med effekt i det molniga, regniga och vintermörka Sverige. På andra plats brukar frågor om tillverkningen komma – om hur miljövänlig en solpanel verkligen är sett till hela processen från råmaterialframställning till skrotning. Här svarar vi på några vanliga frågor.

Hur lång är energiåterbetalningstiden på solpaneler?

Man uppskattar att moderna solpaneler har minst 80 % av sin produktionskapacitet kvar efter 25 år, det innebär att energiöverskottet är väldigt stort – eftersom energiåterbetalningstiden är kort. Energiåterbetalningstiden visar hur lång tid det tar för en solpanel att producera lika mycket energi som det gått åt för att tillverka den. Och den siffran är mellan 2–3 år. Exaktare siffra än så går inte att ge generellt eftersom de olika paneltillverkarna använder olika energislag i sin tillverkning. En solpanel som är tillverkad med energi från en förnybar källa ger en kortare energiåterbetalningstid än en som är tillverkad med till exempel fossil energi.

Vilken solcellstyp är mest miljösmart?

De två vanligaste typerna av solceller, de polykristallina och de monokristallina, är båda smarta miljöval, det visar inte minst energiåterbetalningstiden. Ska vi jämföra i detalj har de polykristallina en smula lägre miljöpåverkan än de monokristallina. Det finns också tunnfilmssolceller som är fördelaktiga då de kräver mindre sällsynta material i sin tillverkningsprocess, nackdelen är dock att de producerar betydligt mindre elektricitet.

Slösar man på jordens resurser när man tillverkar solpaneler?

Idag används allt mindre av sällsynta material som till exempel silver i solpanelerna. Med den tekniska utvecklingen inom branschen, och förbättrade produktionstekniker kommer man också använda allt mindre av dessa material framgent. Dessutom: det viktigaste råmaterialet i solceller, kisel, är ett av jordens vanligaste ämnen. Man hittar också allt bättre och smartare sätt att återvinna materialet från uttjänta solceller.

Är solceller verkligen smarta när man bor i Sverige? Vi har ju så lite sol!

Visst finns det ställen där solen skiner oftare på än Sverige. Men solen är framme tillräckligt ofta för att vi ska kunna ha betydligt fler solceller än vi har idag. Södra Sverige har lika mycket solinstrålning som norra halvan av Tyskland, världen solcellstätaste land. Och vår granne i sydväst, Danmark, har sju gånger fler solceller per person än vi har – och då har våra sydvästliga landsdelar i princip identiska förutsättningar solmässigt. Man räknar med att solceller på svenska tak ger ungefär 800 – 1000 kWh per installerad kvadratmeter och år.

Även om solceller ger mindre el på vintern, så ger de ändå el då också. Undantaget är midvintern allra längst upp i Norrland. Bara för att dagarna är kortare och solen står lägre så slutar inte solcellerna att producera el. Det blir förstås mindre el producerad än under sommarens soliga högtryck men både reflektionerna från eventuell snö och kylan ökar faktiskt solenergianläggningens verkningsgrad.

Och förresten: Om alla lämpliga tak i Sverige skulle användas för att producera solel så skulle vi tillsammans kunna producera omkring 40 TWh, ungefär en tredjedel av all den el vi använder i landet idag.